.
.
Alltså.
.
Jag fick låna en bok av en vän.
En gammal pocketbok med sådär skönt slitna,
nötta gulnade sidor med lika många hundöron som kaffefläckar
och som påvisar att boken förmodligen både har varit här och där
och i mångas händer och tankar.
.
Å när jag vände blad och en liten lapp trillade ur boken,
blev det väldigt påtagligt.
Att någon jag aldrig ens mött hållit i samma bok och
att någon innan mig lämnat ett litet minne.
Inte till mig att finna uppenbarligen,
men för någon att göra det.
Å det är ju himlans fint.
Att jag, där på bryggan, en dag i mitten av juni, till ljudet av vågskvalp och måsars hesa skri,
plötsligt sprack ut i ett stort leende och blev alldeles varm
i kroppen.
.
För.
Även om lappen inte var ämnad för mig,
tog jag emot kramen och den glada streckgubben.
För ett tecken på omtanke och kärlek får mig att le
vilken dag som helst
oberoende av tid, rum och person.
.
Love is all around.
And I loooooove it.
.
KRAM
♥
.
// Inredningsfrun
Så fint! Såklart du ska ta emot den! Tror faktiskt att det var tanken hos den som lade dit lappen…
Kram Anna
GillaGilla
Åh va mysigt! jag skriver i mina barns barnböcker år, och datum. ska skriva börja skriva små hälsningar också, kul när de blir vuxna
GillaGilla