Det där med trädet!

015-2 014 018-2

.

.

Jag var ute på morgonpromenad idag.

Nordanvinden blåste stora vita gäss över Kalmarsund och hade det funnits ett endaste litet moln

hade de farit fort, fort över himlen.

Blåsten känns skön mot ansiktet och fyller mina lungor med välbehövligt syre.

Jag blickar ut över Kalmarsundsparkens grönskande vidder och låter blicken vandra.

Mina ögon fastnar på det stora, välvuxna pilträdet med sin gröna ståtliga trädkrona, vars långa grenar vajar mjukt över det låga buskaget nedanför,

och det får mig att tänka på en mors trygga armar som omfamnar och skyddar

 klängande barn längst hennes ben.

Tätt, tätt inunder skyddas buskarna av pilträdet grenar från Moder Jords alla väderomslag

och prövningar.

Naturen är sannerligen god och vacker!

.

Plötsligt hör jag ett knak.

Jag hör grenar som bryts och kastar en hastig blick mot det stora pilträdet.

 Det faller.

Ett stillsamt fall.

Det täta buskaget tar emot trädet utan ett ljud.

Ett förbipasserande par stannar till och ser lika förvånade ut som jag.

Vad hände? Stod inte trädet just upp, med kronverket mot himlen? Såg friskt och starkt ut?

Trädet bara ligger där.

Som att det gett upp.

Inte ens hade ork att falla ihop med ett brak.

Det bara föll.

Jag tänker att buskarna nog måste blivit förvånade.

Att trädet gav upp.

Iallafall de buskar som stått och beskådat trädet på lite längre håll,

som bara sett det gröna och friska och som låtit sig smekas, tröstas och skyddas av pilträdets långa grenar.

Jag tänker att de buskar som stod närmst trädet stam måste ha sett,

men kanske inte förstått.

Att ohyra som ätit på stammen år efter år till slut tar sig innanför den hårda barken och börja gnaga i trädets inre.

Förstör insidan,

hittar sin väg ut till grenarna och till slut till rotsystemet.

Å det är ju det som är så svårt att se.

Hur ett stort, starkt grönskande pilträd klarar av vädrets prövningar på utsidan

medans ohyra äter upp insidan.

Ett träd klagar inte.

Speciellt inte om det vuxit sig stort och starkt

för att den tror sig ha en uppgift i livet att skydda alla buskarna runt om kring den.

Alltid finnas där, aldrig svika.

Matar systemet med buskarnas tacksamhet

så att det orkar växa lite till, bli ännu starkare.

Tänker bort ohyran och istället blickar ut över allt det vackra som finns runtomkring.

Inte konstigt att trädet till slut gav upp

och föll ihop.

.

Jag tänker att jag ska ringa kommunen och berätta att ett träd har fallit

så att ingen gör sig illa och kommer till skada.

.

Men.

.

Jag sätter som i mantra en fot framför den andra och fortsätter min stilla promenad

invid ett blåsigt Kalmarsund och låter lungnorna fyllas av välbehövligt syre.

.

För.

.

Likt trädet har jag fallit

och orkar just nu inget mer.

.

Författare: Marika

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till fyra underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM //Marika

33 reaktioner till “Det där med trädet!”

  2. Nämen, fy vad ledsen jag blev när jag läste de sista raderna. Sänder en bamsekram och hoppas innerligt att det blir bättre snart ❤

    Gilla

    Svara

  3. Åh va tråkigt att höra att det är tufft igen. Blir så imponerad och framförallt inspirerad av din positiva attityd genom alla svårigheter, men ibland måste man unna sig att få vara svag och bara vara också. Sänder dig massa tröstekramar för vilka svårigheter du än går igenom nu. Det blir bättre snart❤

    Gilla

    Svara

  10. Jag hoppas du har någon nära att prata med när du känner dig så här. Livet är ofta svårt och vi behöver varandra och stöd att klara oss igenom labyrinten med många dörrar, korridorer och ett fel val kan kännas jobbigt. Upp med hakan och bär huvudet stolt!

    Gilla

    Svara

  11. Vad skönt att höra av dig.Vad fint du skriver.Jag förstår o tror att du har eller haft det jobbigt just nu eftersom vi inte hört av dig.Tänker på dig.Hoppas att dessa ord ger dig lite kraft.

    Gilla

    Svara

  12. Så vackert beskrivet. Livet må var överväldigande tufft att hantera stundtals men på något vis kommer solens strålar att skina igen när molnen skingrar sig. Styrka i varm kram till dig från cybervän!

    Gilla

    Svara

  13. Så otroligt vackert och gripande. Styrkekramar till dig! Hoppas du snart känner dig bättre och starkare. Men låt det ta den tid det tar. vi finns kvar här.

    Gilla

    Svara

  15. Målande beskrivning, som blev så levande och verklig. Förstår din tanke helt och fullt med hur du känner och jag känner med dig. Vackert och sorgligt. Jag är också där. Var stark! Jag har fått styrka genom dig, hoppas våra kommentarer kan ge dig styrka tillbaka. Kram

    Gilla

    Svara

  17. Min fina bloggvän, som jag inte ens har träffat, men som jag ändå bryr mig så mycket om! Jag hoppas du orkar resa dig snart igen..<3

    Gilla

    Svara

  19. Fantastiske ord fra en fantastisk kvinne. Du inspirerer i oppgang og du inspirerer når livet tar vendinger som vi må jobbe oss opp fra. Du skal vite at du ofte gjør min dag. Dine velskrevne ord gir perspektiv og når du deler så åpent av deg selv får jeg også følelsen av å ikke være alene.
    Jeg ønsker deg alt godt ♥

    Gilla

    Svara

  21. Styrka och kärlek till dig!!
    Jag blir så berörd av dina ord då jag också har fallit och försöker nu ta mig upp❤️

    Gilla

    Svara

  22. Hej ja vet att o förstår att allt har sin tid o det måste du också få, men ja saknar dej så o jag väntar på dej…..; att åter få höra från dej o se alla vackra inslag o bilder. Kramar från en som följt dej länge. Du betyder något, du är värd all kärlek som finns.

    Gilla

    Svara

  23. Nej vad tråkigt att läsa. Jag kom att tänka på dig att det varit få inlägg från dig både på din blogg och instagram, så när jag gick in här för att kolla så jag inte råkat avfölja dig blev jag nu väldigt nedstämd.

    Hoppas du mår lite bättre idag. Jag vet själv att det blir svårare att resa sig upp ju fler gånger man fallit så jag tänjer på dig.

    Livet prövar oss alla mer eller mindre i olika skeden av livet men oftast så blir det ju bättre med tiden vad det än är för typ av sorg man genomgår om det kan vara en tröst. Men en bit av en blir för alltid trasig.

    Önskar dig all styrka men även att du tillåter dig att vara liten om orken inte finns,, du reser dig tids nog fina och vackra Marika.

    Du borde bli författare eller poet, så vackert skrivet!

    Kram på dig fina fina du!!

    Gilla

    Svara

  27. känner dig inte , bara följt dig lite här på bloggen, från huset på Öland till nu, men oh. oh. inte roligt att falla och falla. Hoppas att någon finns någonstans för dig och ger dig energi en dag ❤ dina pojkar behöver dig ❤
    Efter regn kommer solsken säger man ju så………
    Må solen lysa över dig snart

    mvh
    Ina i skånae

    Gilla

    Svara

  33. Älskade Marika ♥️sååå vackra ord ♥️Är sååå glad att allt ordnade sig och att Du hittade din V och att Du delar med dig av så mycket av ditt liv. Underbart fint skrivet ♥️♥️Nu hoppas vi bara på fina år framåt och att rötterna gräver sig ner längre ner och orkar hålla ditt träd stående kvar. Tror att Du är starkare idag och älskar ditt sätt att få oss följare att må bra♥️ Kram

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: