Alltså.
Nu måste jag bara skryta lite. Eller jag skulle egentligen vilja kalla det för att bli lite hederligt mallig. Å nu är det inte ringen på bilden vi ska prata om, som jag vill skryta och är mallig över. För hur vacker ringen än må vara, är den ju faktiskt bara speciell för mig. Eftersom jag fått den av V. Å det är han – HAN – som skrytet handlar om.
För.
I tystnad och helt utan min vetskap har han tillsammans med en guldsmed vridit och vänt och funderat och planerat för att få den perfekta ringen till mig. Jag visste nada, kunde påverka nada och tja, det föll mer än väl ut! För är det något jag är, så är det ambivalens-delux när det kommer till vackra ting. Brukar sluta att jag köper en av varje (hade både blivit dyrt och en smula opraktiskt med så många ringar) eller ingen alls. Å det är ju trist att vara ringlös när man nu blivit tingad och förlovad :D. Så himlans bra att han liksom tog rodret själv och bara styrde!
Så.
Vilken herrans tur att min blivande både har god smak och designintresse. Å jag är så imponerad att han lyckades hålla det hemligt ända tills han gick ner på knä och friade. Å visst är ringen en fröjd för ögat?
Å han, min blivande, han är banne mig en fröjd hela han :D!
Nu, äta långfrulle. Snart, skrota runt i morgonrocken.
♥♥♥
KRAM och trevlig lördag mina fina
♥♥♥
// Inredningsfrun