Det där med att vara pojkmama och #metoo!

Alltså.

Hur vi är mot andra människor och hur vi respekterar varandra är en ständigt och alltid viktigt diskussion. Ett flertal gånger i veckan uppkommer just denna diskussion här hemma. Hur ett nej alltid är ett nej får ju ibland lite si så där tyngd när man efter femtioelfte gången, fyra bajsfester senare och en kejsare som icke-sover, ger med sig när två underbaringar tjatat hål i huvudet om den där Ballerina-kakan före maten.

Å det kanske jag inte ska vara så hård mot mig själv för att jag gav efter för. Men. Hur ställer jag det i relation till att ”ett NEJ är alltid ett NEJ”?!? Är nej:et ibland ett ja beroende på hur personen säger det? Om mama säger nej men samtidigt har en viss ton? Å när mama-jag säger nej, men efter tjat säger ”okej då om ni lovar att äta upp maten ändå sen” vad betyder det då? Att ett nej går att vända till ett ja om man tjatar tillräckligt mycket!?!? Att ett nej egentligen är ett ja?!?!

Jag har fött tre pojkar till världen. Pojkar som jag gör mitt bästa att fostra utifrån mina grundvärderingar och utifrån en samhällsnorm som står för jämställdhet, kärlek och empati. Min uppgift blir att se till att göra mina pojkar redo för livets alla ”ja” och ”nej” och FÖRSTÅ konsekvenserna av att inte lyssna på en annan person. Att få dem att förstå att det aldrig är ok att tjata sig till den där kakan om personen sagt nej. Att förstå konsekvenserna av att aldrig, aldrig, aldrig, försöka ge sig på att en smaka på den den där söta, goda , kakan OM de inte är ok. Om kakan liksom gett samtycke till att dela med sig av sin söthet. Först då, är det ok.

Det är min uppgift som pojkmama, att se till att mina små växer upp till förstående, empatiska män som låter bli kakan, om kakan vill ha det så. Att aldrig ta sig friheten att tänka att nej kanske ändå är ett ja, om jag bara inte frågar först.

Så.

Föräldraskapet är stort ur så många olika perspektiv, som dessutom ger konsekvenser inte bara i nuet, utan även i framtiden.

För.

Det är min jäkla plikt att se till att de aldrig, aldrig får någon att känna #metoo utan istället fylla dem med värderingar så att det blir #wetootogether.

Livet som pojkmama. Så mycket mer än bara Ballerina-kakor och tjat.

♥♥♥

KRAM

♥♥♥

// Inredningsfrun

Författare: Marika

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till fyra underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM //Marika Visa alla inlägg av Marika