Det där med julafton!

Alltså.

Idag har vi landat, hemma i stan igen. Men bara för en liten stund för idag väntas den traditionella Annandags-kalkonen hos svärisarna.

Årets julafton har varit den lugnaste julafton jag haft någonsin. Å då menar jag inte med allt fix och don med mat å klappar etc, etc utan den har varit lugn inombords, i själen

Balansen. Jaget. Nuet.

Att trots ett par galet intensiva veckor med julkalendern, icke-sov på mera icke-sov, budgivning på hus, julstök och nerverna innan huset blev vårt, så lyckades jag ändå, till sist, centrera mig, dra ner rätt energier, känna in nuet och njuta av stunden.

Kära far och jag. Lik på insidan och utsidan.Å så fick jag min efterlängtade sovmorgon. Efter två intensiva nätter med mycket närhet och snutt så fick kejsaren morgongosa med mormor och morfar och jag och V kunde ta ett par timmar välbehövlig sömn. TVÅ dagar på raken!!!Inte konstigt att jag var centrerad och i balans. Att inte få sova gör ju vem som helst knasig och suddig i huvudet.

Iallafall.

Jag är glad att jag kunde vara mindfull nu när hela släkten var samlad och inte känna av någon som helst stress eller en massa måsten under julafton. För. Just nu, när jag landat här hemma, ligger det en krypande känsla under skinnet på mig. Ni vet en sådan där känsla som nästan sticker och bränner. Å det är konsekvensen av när en person med utmattingssyndroms-historik, planerings- och kontrollbehovsperson av rang försöker balansera planeringen av en kommande flytt utan att gå heeeelt bananas och börja packa och planera NU, NU, NU!!!Så här sitter nu mitt ”mindfullness-balanserande-nya-jag” och hjärn-fightas med mitt gamla ”nu-jäklar-kör-vi-på-å-gör-så-mycket-som-möjligt-på-en-gång”. Å det är den fighten som kryper i skinnet. Att inte ramla in i de gamla ”all-in” strategierna utan ta till alla nya verktyg som jag har samlat på mig. Balansen. Att vara i nutet. Att inte kunna påverka allt, hela tiden.

Så. Det ska bli skönt att komma iväg på middag hos svärisaran strax. För hur ljuvlig än lägenheten just nu är i sin fulla julskrud, är tanken på att vi fem snart ska få andas sååå mycket mer luft nästan nästa för mycket för mig att ta in.

Ett hus alltså. Jag smäller nästan av!!!

Gooood Juuul igen och puss å kram och allt det där från mig och mina ❤

KRAM

// Inredningsfrun

Pssssssssst….. Tror att detta är första bilden på alla fem tillsammans. Halleluja :)!

Författare: Marika

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till fyra underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM //Marika Visa alla inlägg av Marika