Det där med att fått vardagsrum!

Alltså.

Vardagsrummet var det som blev klart först här i Das Haus. Eller näst efter köket egentligen med vardagsrummet var det lite mer att bita i när det gällde yta och att fylla ytan.

Jag hade faktiskt ingen plan alls när det kom till vardagsrummet men visste på ett ungefär hur jag vill ha möblerna placerade och vart de platsbygda bokhyllan ska vara (det dröjer innan vi börjar snickra på den).

Å eftersom den gamla soffan som vi hade i lägenheten fick ta och sågas itu eftersom den inte kom ner för den snäva trappan (togs upp via sky-lift men gick inte i snökaoset) så var vi utan soffan. Så den som står på plats nu räddade vi från tippen är ytterst ytterst provisorisk, men får funka ett tag till.Kejsarens leksaker ligger både på golv och integrerad i lull-lullet. Å kejsaren själv ser till att inget i hans radie lämnas oberört. Han är verkligen ööööverallt just nu och upptäckarlysten exakt hela tiden. Iallafall. Mattan är ny och den är jag väldans nöjd med eftersom jag bokstavligen sprang på den när jag var på Herr Kamprads varuhus för att köpa dörrmatta. Å eftersom den ska utgå så var den nedsatt med typ en tredje del – perfekt!!! Å det lilla bordet bredvid soffan är också nytt och även det från vårt blågula varuhus. Kunde inte motstå det, det bara ropade efter mig!!!

Men annars är inredningen bara same old, same old. Fast det göttiga är ju att det känns nytt bara för att det står i Das Haus. Bästa känslan!!!

Å nu har vi snart målat klart hela övervåningen också. Å då har jag ännu en massa mer att få sätta tänderna i. Halleluuuuja!!

Nu, inviga vårt nymålade sovrum med en god natts sömn. Snart, sova gott.

KRAM

// Inredningsfrun

psssst… Tja, ni ser ju! Flyttkartongerna är mååånga och jag plockar upp utan stress. Dessutom är de väldans bra att förvara ved i så inte klåfingrig kejsare kommer åt 😀.

Författare: Marika

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till fyra underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM //Marika Visa alla inlägg av Marika