Det där med att ta på min gravid-mage!

Alltså.

Jag läser ofta i både debattartiklar, föräldrar-tidningar och olika mama-trådar kring det här med gravidmagar och do-not-touch-diskussioner. Det talas om stopp-skyltar och rör-inte-min-mage och tonen är ofta hård och många är riktigt förbannade. De allra flesta tycker ju att det är skitjobbigt, obehagligt och kränkande när främmande människor kommer fram och gratulerar och tar sig friheten att klappa på gravidmagen. Men inte jag. Jag har aldrig haft några som helst problem med detta utan tycker snarare att det är mysigt att någon hyllar mitt barn genom en sådan naturlig (för mig) sak som beröring. Å så har jag känt sedan jag blev gravid med Stora för snart 11 år sedan. Å jag minns när jag som höggravid med Lilla och hade min slutpraktik i en åk.2 och magen blev klappad och kramade dagarna i ända av nyfikna barn. Å sedan kom Lilla ut som en riktig liten kelgris och som älskar beröring. Precis som om han började redan där i magen att njuta av värme och närhet.

Men själv klart finns de gränser även för mig. Men man får ju gärna fråga först och kanske känna av läget, men annars tillhör jag kategorin ”min-gravidmage-och-bebis-får-ni-gärna-sprida-kärlek-till.

För i ärlighetens namn; Finns det något vackrare än att bära liv?!?! Jag klappar gärna på gravidmagar själv när jag inte är gravid. Men jag frågar ju så klart först.Ni som hängt här inne på bloggen ”känner ju mig” vid det här laget och ni ser mig aldrig lättklädd eller så (med syfte på bilderna ovan. Men när jag fick äran att vara med i en kampanj för Twilfit så tackade jag ja direkt. Som min egna lilla power-hyllning till kvinnan, moderskapet och mamativismen. Alla är lika vackra oavsett! Å jag känner mig aldrig så full av liv som när jag är gravid. Varenda liten millimeter av min perfekt operfekta kropp är fantastisk! Gravidhormonerna är som en mental smekning till mitt annars så piskande jag.

Här hemma har vi hunnit med både badhus, ommöblering och förflyttning av killarnas rum (kontoret är numera under trappan, Stora har tagit över kontoret och Lilla har fått ta Storas rum) vilket har tagit heeeela dagen. Jag har så klart inte burit en pinal utan vi ringde in bärhjälp. Någon fördel med att vara preggo måste en ju få ha, hahahaha! Har dessutom fått stränga order från min läkare att ta det lugnt och vila så mycket jag kan. Min kropp är ansträngd och en smula stressad och det är därför jag heller aldrig blir fri från den här envisa förkylningen som jag dragits med sedan julafton.

Nu ska jag kasta mig i soffan och hålla tummarna att natten bli friktionsfri. Hosta, förkylning och halsont är tydligen något som inte vill försvinna här hemma – bläää!

Hoppas att ni har haft en härlig söndag. Har ni hittat på någon speciellt? Såg ni Mellon igår? Jag kämpade på och såg alla bidrag innan jag tok-däckade. Har inte varit uppe så länge sedan nyårsafton. Preggo-livet alltså. Trött konstant hahahah!

KRAM

// Inredningsfrun

Författare: Marika

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till fyra underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM //Marika Visa alla inlägg av Marika