Det där med allt det materiella och Queenies namn!

Alltså.

Jag försöker blanda allt möjligt här inne, eftersom det är så livet ser ut. Det är högt och lågt och djupt och ytligt. Å idag kommer ett tvättäkta ytligt och enbart materiellt inlägg, hahahaha!Å detta mest för att jag tidigare idag satt och skrev ihop ett lååååångt inlägg om det här med att ha varannan-vecka-barn + barn på heltid, som wordpress tydligen inte tyckte skulle sparas och det försvann ut i cyper-papperskorgen. Å en sådan text, skrivet från hjärtat blir aldrig densamma om man försöker skriva om den igen. Well, well.Så. Idag för ni helt enkelt nöja er med ett inlägg om min nya kärlek – urnan! Ni hittar den HÄR (adlink)

Sååååå ljuvligt fin att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Å stor dessutom!! Det var slumpen som gjorde att det blev en aloe vera växt som fik husera i den just nu. Men jag slår mig backen på att den är lika vacker med ett gäng spretiga längst-med-vägen-blommor i den. Eller vad tror Ni?

Vilken blomma hade du satt i denna urna?  Just nu inväntar vi underbaringarnas ena kusin som ska stanna hos oss denna veckan – mys!!! Å jag håller tummarna för att vädret blir soligt och varmt så att vi kan hålla oss här hemmavid. För det här preggot är utomjordiskt trött just nu. Ni vet så där sov-trött som man är precis i början av graviditeten när allt känns som en trötthets-dimma!?!? Nåväl. Vi gick in  v.33 igår så nedräkningen har börjat rulla på ordentligt. Idag kom svärisarna över med vaggan och nu känns det liksom ”på riktigt”. By the way är det ingen av er som lyckats att gissa rätt namn på Queenie ännu. Världens vackraste namn kommer hon få :D! Å det är faktiskt bara grabbarna här hemma och min BFF som vet vad hon ska heta. Så känn er inte exkluderade ;D!!!

Nu, middag. Snart, sova (hahahhaha).

KRAM

// Inredningsfrun

Författare: Marika

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till fyra underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM //Marika Visa alla inlägg av Marika