livet – Sida 2 – [i huvudet på] marika axén

Det där med Kejsaren 2 år!

”Tadaaaaaaa!!!!”

Den här kejsaren! Alltid en massa påhitt på gång och alltid lika go och glad!!!Alltså.

Kejsaren fyllde ju 2 år igår. 2 år. Kan knappt förstå det!!

Tiden med dig har fullständigt sprungit fram och samtidigt känns det som att du funnits hos mig i en livstid. Så självklar. Så förutbestämd. Så perfekt.

Du helar mig och ljusar min själ. Bara genom att vara du. Bara genom att strössla ditt outtömliga livsglitter som skvätter över allt som mest hela tiden. Du är ett livsglitter hela du! Du lilla kejsare!!!

Livfull och lekfull! Spring ut i världen med samma fart och aptit på livet som du har nu. För världen är din och bara din att erövra!

Jag älskar dig mest av allt! Tack för att du valde mig till mor i detta livet! Å så vill jag så klart TACKA er finingar, för alla gratulationer igår på kejsarens födelsedag!Å TACK snälla för att grattis till lillasyster. Jag lovar att återkomma i detta ämnen. Jag är nog fortfarande i chock hahahahah!!

KRAM

// Inredningsfrun

Psssssssssst…… Min käre far fyllde år igår också. Han och Kejsaren delar födelsedag – häftigt!!!

Det där med påsk och nytt UL!

Alltså.

Påsken kom nästan av sig i år eftersom det nästan blev sommar på en gång!!! Eller så kändes det iallafall här i Kalmar. Det var sommarvärme och svalkade dryck på altanen och det var ganska skönt att komma in i skuggan för att avnjuta påskmaten. Sötast i påsk var iallafall nyförvärvet i familjen – hunden Jalle!!! Sååå gooooo! Kejsaren var heeelt lyrisk över min brors nya lilla vovve. Resterande delen av påsken har ägnats åt diverse trädgårdsbestyr som att tvätta husfasad, få upp studsmattan, plantera och flytta sten. Vi ska täppa igen ett hål i vår stenmur och det behövs fyllas på med en massa sten.

Så påsken kan summeras ömsom lugn och skön och ömsom trädgårdsjobb. Bästa av det bästa skulle jag säga :D! Hur har er påsk varit??

Ja, just det ja! Imorgon ska vi på UL!!! Vad tror Ni?! Pojke eller flicka i magen denna gången!?!?! Tell me!!! Jag är såååå spänd!! Det är alltid så nervöst att gå på UL!!!!

Nu blir det Harry Potter i soffan med killarna.

KRAM

// Inredningsfrun

Psssssssssst……. Min solgula klänning kommer från Stylen Level. Jag har L i min.

Det där med vad livet handlar om!

Alltså.

Livet blir lite vad vi gör det till. Eller korrektion; Hur vi tänker att det är!

Att njuta av de små stunderna och göra dem till stora avstamp i hjärtat är för mig mycket mer betydelsefullt än tvärtom.Som det här.

När alla mina grabbar är ute och leker i kvällssolen. Ömsom skratt och ömsom bråk (för oh-ja, de bråkar precis som syskon alltid gör) och precis allt där emellan. Det är precis där och då som jag är som rikast. Där livet känns som mest fulländat. I enkelheten, i vardagen, precis mitt i nuet.

Å dessa stunderna sparar jag i hjärtat. Idag, imorgon och för alltid.

Å snart har jag en underbaring till att älska mer än livet. Jag nyper mig i armen!!!

Vilken stund i livet betyder mycket för dig?

KRAM

// Inredningsfrun

Psssssssssst….. Svårt att tro att det idag låg snö på marken när vi vaknade. Å i lördagskväll spelade killarna boll i kortärmat :D!! Är inte det livets kontraster, så säg😊 !

Det där med årets första!

Alltså.

Det är något alldeles speciellt med årets först grill. Å när den dessutom går att kombinera med att kunna sitta utomhus utan att frysa – i början av april – tja, då är det något alldeles extra!Jag trodde inte alls att det skulle bli en sådan varm och skön dag och framåt seneftermiddag avtog vinden och det blev helt stilla. Så vi drog ut grillen och preppade mat och jag dukad upp utomhus. För är det något som livet är alldeles för kort för, så är det att inte ta tillvara på de där guld-stunderna! Å guldstund blev det!!!Å inte det minsta kallt trots att klockan var fem! Imorgon ska temperaturen sticka nedåt igen och det ska bli nästan tio grader kallare än vad det var igår och idag. Så jag är jag glad att jag bunkrat lite värme i kropp och själ. Iallafall.

Gillar ni också att få en liten peng över till roligare saker än räkningar och mat?!? Kolla då in min instagram under morgondagen. Jag kommer att kasta in ett superspartips till er där :).

Å till er som hakade på min 7 dagar utan att klaga-challange; Hur har det gått för er!?!?

För mig har det gått bra förutom att min käre far (som visste att jag inte fick klaga) frågade hur jag och magen mådde och mitt svar blev ”Det är bara fint om det inte vore för den håär envisa jäkla förkylningen!”. Å min pappa sa direkt ”appapp!! Nu klagade du!!!” Å jag antar att det räknas som ett klagande, eller vad säger ni? Hade det varit ett klag om jag inte stoppade in ”jäkla”?? Då är det ju faktiskt enbart fakta. Jag mår bra förutom att jag är förkyld = fakta. Eller vad säger ni?? Failade jag redan på dag ett🤣??

Vad blir domen??

Iallafall. Denna helgen har det inte funnit mycket att klaga på. Jag är fortsatt jätteförkyld med onda bihålor (OBS! Inget klagande utan ren fakta) och idag går vi in i v.18 vilket betyder att vi snart halvvägs in i denna graviditeten 😍 – wohooooo!!

Å till er som har frågat om koden till The Incredible Face Gel (som jag tipsade om i förra veckan) så kommer den HÄR igen. Erbjudandet gäller tom onsdag så passa på!!!

KRAM

// Inredningsfrun

Det där med att ha frågestund!

Alltså.

Tänk att en vecka kan gå så galet fort. Här i Kalmar har vi haft sol och värme denna veckan och helgen likaså, trots massor av blåst. Appropå blåst, helgerna tenderar ju alltid till att bara blåsa bort och så är det måndag igen. Å då brukar vi här hemma inte ens ha något speciellt inbokat om helgerna mer än vanlig hus-drift liksom. Vad har ni hittat på denna helg? Tell me!

Jag kastade ut en frågestund på Instagram i veckan och jag tänkte besvara er här inne. Lite lättare att formulera sig lite längre här. En del frågor är snarlika så de har jag klumpat ihop.

Har ni gjort KUB eller NIPT inför bebis nr.4?

Vi blev erbjuden KUB och valde att göra den. Vi nöjde oss med den sannolikheten som vi fick och går inte vidare med ett NIPT. Dock blev jag chockad över hur stor sannolikheten blir för en kvinna bara genom att gått från 37 år till 39 år!!! Så vad ni än gör VÄNTA inte med att skaffa barn om ni velar. Inget är faktiskt viktigare i livet!!

Vill ni ha fler barn efter nr.4?

Alltså vaaaaaa, hahahhaha!! Får vi ta och njuta av denna graviditeten i lugn och ro först och föda, gå igenom de två första tuffa åren först innan vi ens överväger fler, tack hahahaha!! Men visst. Om jag hade varit ekonomiskt oberoende hade jag lätt kunnat ha hur många kids som helst, tror jag :D!

Dina två stora barn. Hur gamla är de nu? Vilken dag har ni bytesdag på??

Stora har hunnit bli 10 år (fyller elva i höst) och Lilla fyller 8 år på tisdag. Vi har bytesdag på fredagar. Absolut bästa dagen enligt mig efter som min erfarenhet säger mig att barn behöver tid att ”landa” vid just byten och då är helgen perfekt till det.

Vad jobbar du med?

Jag är lärare i grunden (0-12 år). Läst fyra år på Universitet med spec.inriktning på matte, engelska, svenska och naturkunskap. Sedan jobbar jag med mina social medier. Å så arbetar jag som homestylist och stagar hus och lägenheter inför visningar.

Vad hette boken du tipsade om kring HSP?

Den heter ”Drunkna inte i dina känslor!” och det var när jag gick min mindfullness-kurs (i samband med att jag var sjuk) som min coach sa att jag borde läsa den. Har aldrig gråtit så mycket i mitt liv, tror jag. Såååå många pusselbitar som föll på plats och det blev en milstolpe i mitt känslo-liv. Jag är en så kallad StarkSköring när man pratar om HSP. Om du känner in allt, hela tiden, och har svårt att solla vad som är din egen sorg/ångest/glädje/oro och vad som är andras (man tar in allas känslor hela tiden), så rekommenderar jag den starkt. Du kan hitta den HÄR.

Vad gör dig arg?

Det mesta skulle jag nog säga, hahahaha. Oärliga människor. Människor som snackar skit. Egoistiska människor. Människor som anser att de är bättre än andra och som trycker ner andra. Det blir jag arg på!!! Å på hur folk kör i trafiken ( hur svååååårt ska det vara att använda blinkers?!?!). Å att folk inte går och röstar. Å att folk blir upprörda och ”rasar” över både det ena och det andra skitsakerna, men som inte engagerar sig i VERKLIGA problem. Å så blir jag arg när man inte byter toarulle fastän man tagit sista pappret, hahahaha!!! Jag har många olika skalor av ”arg” helt enkelt. Att vara arg för mig är en pys-ventil. Hellre lite arg lite oftare än jättearg så att man exploderar. Eller så funkar jag iallafall.

Vad inspirerar dig!?

Som den extremt högsensitiva person jag är räcker det med att jag känner en svag doft för att mitt system ska triggas igång och jag blir inspirerad att laga något gott. Eller att jag känner något med fingertopparna och vill skapa något. Hörseln är extremt känslig och jag inspireras av musik. Så fort jag hör musik så går precis alla mina kreativa-spektrum igång på en och samma gång. Därför kan jag inte heller ha för mycket ljud runt om kring mig. Då går hjärnan på högvarv och jag blir hjärntrött. Så inspiration kommer till mig hela tiden skulle jag vilja säga. Jag måste se till att skärma av mig från den istället. Kanske lite omvänt mot hur det vanligtvis funkar kanske men så fungerar inspiration för mig.

Pheeew!!! Jag får beta av resten av era frågor under veckan. Det här preggot är tröööött!! Vi gick förresten in i vecka 17 idag- yeay!!!

KRAM

// Inredningsfrun

Det där med att haft Ölands-söndag!

Alltså.

Igår drog vi över till Öland och mötte upp svärfar vid båthamnen. Killarna var väl så där förtjusta över att behöva slita sig från soffan och gå ut men väl framme så var de exalterade över att få kliva upp i farfars båt (som stod uppe på land). Kejsaren i synnerhet!!! Farfar hade tagit med picknick. Å vad smakar bättre än fika ute i friska luften?!?! Sååå gott!! Dessutom hade vi jätte-tur och det var i princip vindstilla trots att vi befann oss precis vid havet. Årets första krokusar plockade också och Lilla vet hur mycket jag älskar blommor och överraskade med lite blommor till sin mor – sött!!!Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag ser Kejsaren upptäcka en massa nya saker. Mina stora killar är ju så som sagt stora nu och det känns som en evighet sedan som de tultade runt och plockade blommor.Efter att kollat på båt, inspekterat både djur-och växtliv i båthamnen och njutit av kaffe och ostmacka packade vi in oss i bilden och styrde kosan tillbaka mot Kalmar.

En lagom lång lite dagstur på söndagen, laddar både kropp och själ med frisk luft och energi – välbehövligt för alla!Ni är många som hört av er och frågat kring Mia Skäringers ”NMFTG” och vad jag tyckte om showen i Globen. Jag lovar att snart knappa ner vad jag kände. Å det är inte det lättaste för en StarkSköring med HSP delux som dessutom är preggo. Måååånga känlsor att sortera, paketera och få ner, vill jag lova :D!! Men håll ut, det kommer!

KRAM

// Inredningsfrun

Pssssssssssst…… Måste bar skryta lite. Men de få bilderna där jag hamnade med på fotades av Stora som fick feeling och brände av bilderna. Så duktigt!!!!

Det där med att gjort STHLM!

Alltså.

Efter förra veckans VAB-hel**te här hemma som resulterade i ett energidränerat preggo (undertecknad) så var det ju inte direkt på topp som jag och V styrde kosan till vår efterlängtade helg i STHLM på tu man hand, men ändå vid gott mod. Jag skulle dessutom få casha in min julklapp som var Mia Skäringers ”NMFTG” på Globen – som jag längtat!

I bilen upp laddade vi med kaffe och Mannheimer & Skäringers podd och kom fram till ett kallt och regning STHLM senare på eftermiddagen. Att försöka hitta en plats att ens kunna stanna på i SHLM en fredagseftermiddag är ett skämt och jag vet inte hur länge vi fick cirkulera för att ens kunna stanna bilen så att V kunde springa in och hämta parkeringsbiljett. V hade bokat två nätter mitt i smeten på Hotell Kung Carl vilket passade oss perfekt! Jättemysigt hotell!!! Kan starkt rekommendera det! Iallafall. Första stoppet den här helgen var att inmundiga en fika på Mr.Cake. Roy Fares har länge varit en stor förebild för mig och jag älskar alla hans program och har sett fram emot att få välja och vraka bland alla delikatesser!!! Dock var ju både min och Vs magar lite ur funktion efter veckan som varit och vi var egentligen inte alla speciellt sugna på en massa sött, men jag var ändå tvungen att köpa två olika sorters fika. Å rätt som det var står Roy Fares där en halvmeter från mig och vad gör en lantis-flicka då!?!? Jo, Tourettes-kastar upp fingret, pekar och utbryter ”där är han juuuuuu” till V som vill dö pinsamhetsdöden när hans 39 åriga sambo pekar. Pekar!! Vem i herrans namn pekar ens på en person!?!? Jag, tydligen!!! Jag fick ju snällt ta och och be om ursäkt för mitt pekande och Mr.Cake himelf bara skrattade och sa att han var van. Ja, herre! Det var nog det konstigaste jag gjort någonsin. Jag, menar jag lär ju mina egna kids att aldrig peka och att man aldrig under några omständigheter pekar på någon annan. Jag lever ju uppenbarligen inte som jag lär. Hur eller hur fick jag sådana svettningar att jag inte ens fann mig i att ta en bild. Jag skyller på post-VAB-förvirring deluxe. Bakverken var så klart delikata (trots att jag inte orkade äta upp dem). Så TIPS om ni åker till SHLM – gå till MR.Cake (peka dock inte……).Fredagskvällen hade vi bokat bord på Kung Carls Bakficka på hotellet. Vi kände på oss att vi skulle var trötta och orkade inte gå ut mer på stan. Kändes som en evighet sedan jag och V satt och åt middag som blev serverad – vilken lyx! Dock smög sig någon typ av feberfrossa in på mig och jag började få ont i halsen. Så kvart i nio låg jag redan och sov. Var ju tvungen att ladda för en låååång lördag på stan också. Efter tio timmars ostörd sömn (HALLELUJA) vaknade jag upp utan feber och utan halsont till ett STHLM som inte regnade längre – lycka!! Första anhalten för dagen var ett inbokat möte hos Bonti of Sweden på Norrtullsgatan, för att kolla på deras supervagn UPPAbaby. Jag vill inte ha en dubbelvagn men vill ändå kunna köra två kids samtidigt och hade därför blivit rekommenderad UPPAbabys vagn Vista som man dessutom kan fästa på en ståbräda på. Vi fick en grundlig genomgång av proffsig personal och V var helt såld på hur tekniskt lätt vagnen var och hur liten den blev när man ska packa in den i bilen. Jag tyckte den var både lätt, snygg och praktiskt för mama på vift med bebis och 2,5 åring. Någon som provat UPPAbaby??? Vad tyckte ni??Sedan var det dags för shopping. Eller tja, så mycket shopping ett trött preggo orkar i en storstad som STHLM hahaha. Herreguuuud vad folk det är överallt. Å för att inte tala om alla ljud – jag blir trött direkt!! Å hungrig hahahahaha!!! Vi hann iallafall köpa skor (min födelsedagspresent till V) innan den stora preggo-hungern slog till. Å då blir man hungrig NUNUNUNU-jag-slår-snart-ihjäl-någon-hungrig!! Igenkänning!?!? Eftersom det var fullt de på de två första ställena vi tänkt käka lunch på, stack vi till Tures och fick bord direkt. Hon såg väl på mig att ”henne är det inte lönt att sätta henne på vänt….” och vi fick mat inom tio minuter – LYCKA!!! Maten är det allra viktigaste (det intresset delar vi, V och jag) när man åker bort någonstans och vi älskar att äta!!! Därefter var det bara till att kapitulera och dra sig tillbaka till hotellrummet för en timmes powernap. Annars hade jag aldrig orkat att vara vaken till 20.00 då NMFTG började på Globen.

Å hur den showen var och hur den drog med mig genom alla kroppens sinnesstämningar, lovar jag att berätta om vid ett annat tillfälle. För det, mina kära, kräver ett helt eget inlägg. Jag är fortfarande matt i själen av lycka efter att ha fått vara med om stående ovationer i Globen när denna makalösa person Mia Skäringer sagt sin sista replik för kvällen. Själa-lycka i renaste form och mer övertygad än någonsin att jag blivit pojk-mama av en särskild anledning.

KRAM

// Inredningsfrun

Psssssssssssssst…… Jag har lagt ut en massa länkar i detta inlägget enbart för att underlätta för er om ni är nyfikna på vart vi varit. Det är alltså inga adlinks utan bara mina varmaste rekommendationer ❤

Det där med att ha svart bälte i VAB!

Alltså.

Sedan jag öppnade min julklapp och såg biljetterna till NMFTG och Mia Skäringer i Globen har jag bokstavligen längtat ihjäl mig till helgen som kommer. Å efter att bokstavligen varit förkyld och allmänt risig sedan julafton förra året (och vi har kört VAB deluxe jan-mars) så har längtet efter en helg ensam med V i Stockholm blivit som ljuset i tunneln.Men jag tror banne mig att denna helg och vecka har tagit hem priset för all-time-VAB-high. Vi har liksom haft allt! Å då menar jag typ allt utom typ löss.

Efter en sisådär tio maskiner tvätt, sanering av alla dess slag så är den sista juicen urkramad ur det här preggot. Mina reservdepåer är tömda och att få gå till jobbet hade varit semester!!!Den här förkylningen som ligger och drar energi är jag evinnerligt trött på nu. När jag var gravid med kejsaren var jag förvisso nästäppt i 40 veckor, men det var inte som det är nu, att jag drar på mig minsta lilla infektion så fort någon nyser i samma rum. Ja, ni förstår ju hur det har varit att jobba i skola under de värsta VAB-månaderna – gaaaah!!! Är så evinnerligt trött på rinnande näsa, dunkande bihålor och attjo-attjo-prosit dygnet runt!Största skillnaden när man själv är sjuk och har familj, mot när man var singel är ju den att fastän att man mår skit och egentligen bara vill bädda ner sig och glömma omvärlden så måste man ändå gå upp tidigt, byta bajsblöjor, se till att packa skolväskor med läxor, extrakläder, frukt och se till att alla kommer iväg till skolan. Man kommer liksom alltid i fjärde, femte hand. Å VABar man samtidig som man inte är pigg själv, tja, då kan man ju glömma allt vad som heter återhämtning. Barnen kommer ju alltid först, eftersom de inte kan klara sig själva. Å sedan måste man ju ändå ta hand om tvätt, disk och fixa mat eftersom det inte görs av sig självt. Å så är jag gravid på det. Själva graviditeten känns jättebra men jag är så gaaaalet trött!!! Känns som att jag kämpar runt på 40% av min kapacitet just nu. Med min sjukdomshistorik har jag dessutom inte några välfyllda energidepåer att tala om från början. Å den där balansen att förbruka för mycket energi, sömn och livet i allmänhet är fortfarande trixig att manövrera, trots att jag vet hur jag ska göra och har alla verktyg. Så. Det känns som att denna helgen i STHLM kommer att handla om sömn, mat och återhämta sig. För den här maman är trött. Trött ända in i märgen.

Jag vet att ni är måååånga som har måååånga VAB-dagar detta året. Har det vänt för er? Eller simmar ni fortfarande runt i bajsträsket liksom? Styrkekramar och ljus till alla er. Jag vet att det behövs❤!!

Innan man blev förälder längtade man till semester när man jobbade. Nu när man är förälder längtar man till att gå till jobbet eftersom det är semester. Å ändå, skulle jag inte vilja ha det på något annat sätt. Livets paradox ändå!

KRAM

// Inredningsfrun och oönskat svart bälte i VAB

Pssssssssssssst……… Till alla er som kämpar med att få ihop mama-livet kommer här en ljusglimt och livboj i vardagen; Lyssna på Vivi och Karins podd Mammasanningar-podden. Sååå mycket igenkänning och en salig blandning av högt och lågt! Som balsam för en VAB-ande mamas stressande kropp och själ. LYSSNA!!!

Psssssssssst…. igen!!! Dagens text har exakt noll med dagens bilder att göra. Kom bara på att jag inte visat er bilderna från vardagsrummet och senaste ommöbleringen. Vad tycks??

Det där med att ta på min gravid-mage!

Alltså.

Jag läser ofta i både debattartiklar, föräldrar-tidningar och olika mama-trådar kring det här med gravidmagar och do-not-touch-diskussioner. Det talas om stopp-skyltar och rör-inte-min-mage och tonen är ofta hård och många är riktigt förbannade. De allra flesta tycker ju att det är skitjobbigt, obehagligt och kränkande när främmande människor kommer fram och gratulerar och tar sig friheten att klappa på gravidmagen. Men inte jag. Jag har aldrig haft några som helst problem med detta utan tycker snarare att det är mysigt att någon hyllar mitt barn genom en sådan naturlig (för mig) sak som beröring. Å så har jag känt sedan jag blev gravid med Stora för snart 11 år sedan. Å jag minns när jag som höggravid med Lilla och hade min slutpraktik i en åk.2 och magen blev klappad och kramade dagarna i ända av nyfikna barn. Å sedan kom Lilla ut som en riktig liten kelgris och som älskar beröring. Precis som om han började redan där i magen att njuta av värme och närhet.

Men själv klart finns de gränser även för mig. Men man får ju gärna fråga först och kanske känna av läget, men annars tillhör jag kategorin ”min-gravidmage-och-bebis-får-ni-gärna-sprida-kärlek-till.

För i ärlighetens namn; Finns det något vackrare än att bära liv?!?! Jag klappar gärna på gravidmagar själv när jag inte är gravid. Men jag frågar ju så klart först.Ni som hängt här inne på bloggen ”känner ju mig” vid det här laget och ni ser mig aldrig lättklädd eller så (med syfte på bilderna ovan. Men när jag fick äran att vara med i en kampanj för Twilfit så tackade jag ja direkt. Som min egna lilla power-hyllning till kvinnan, moderskapet och mamativismen. Alla är lika vackra oavsett! Å jag känner mig aldrig så full av liv som när jag är gravid. Varenda liten millimeter av min perfekt operfekta kropp är fantastisk! Gravidhormonerna är som en mental smekning till mitt annars så piskande jag.

Här hemma har vi hunnit med både badhus, ommöblering och förflyttning av killarnas rum (kontoret är numera under trappan, Stora har tagit över kontoret och Lilla har fått ta Storas rum) vilket har tagit heeeela dagen. Jag har så klart inte burit en pinal utan vi ringde in bärhjälp. Någon fördel med att vara preggo måste en ju få ha, hahahaha! Har dessutom fått stränga order från min läkare att ta det lugnt och vila så mycket jag kan. Min kropp är ansträngd och en smula stressad och det är därför jag heller aldrig blir fri från den här envisa förkylningen som jag dragits med sedan julafton.

Nu ska jag kasta mig i soffan och hålla tummarna att natten bli friktionsfri. Hosta, förkylning och halsont är tydligen något som inte vill försvinna här hemma – bläää!

Hoppas att ni har haft en härlig söndag. Har ni hittat på någon speciellt? Såg ni Mellon igår? Jag kämpade på och såg alla bidrag innan jag tok-däckade. Har inte varit uppe så länge sedan nyårsafton. Preggo-livet alltså. Trött konstant hahahah!

KRAM

// Inredningsfrun

Det där med att bryta ihop!

Alltså.

Efter en natt med väldigt lite och orolig sömn blev det äääntligen morgon och dags för vårt första rutin ultraljud med bebis nr.4. Jag kan ärligt talat inte säga varför jag var så nervös denna gången. Har känt mig ängslig ett par dagar och nervös eftersom jag vet vad det innebär att få barn efter 35 år. Dessutom har vi valt att göra att KUB-test och skulle få reda på sannolikheten på det idag, när alla mätningar var gjorda. Bara genom att kliva in genom dörren till ett UL i min ålder och historik är sannolikheten att barnet har kromosomförändringar 1/50. Ett ställningstagande jag inte mentalt var redo för (efter alla mätningar visade sannolikheten 1/500)

Iallafall.

Så sitter vi där, jag och V, hand i hand i väntrummet. Idag på internationella kvinnodagen. Där och då går det ett rus av tankar, känslor och tacksamhet över mig. Så när vi äntligen blir uppropade och barnmorskan lägger den nu så mera bekanta kalla gelen över magen och vi ser vårt barn för första gången, ja, då bröt jag ihop i tårar. Det är alltid en speciell känsla att se sitt barn för första gången och jag blir lika berörd varje gång. Ni kanske tänker att ”det är väl ingen biggie vid fjärde barnet” men det är det. Å den känslan blir faktiskt mycket starkare för varje barn. Eller iallafall har det blivit och känts så för mig. Det är ju inte bara en konstig, osammanhängande klump som flyter omkring i svartvitt som man knappt kan urskilja, utan det är ett liv, en verklighet, ett syskon, ett barn, en framtid som man ser på monitorn. Å alla de där känslorna svämmade över mig totalt idag. Lyckan och tacksamheten över att återigen får vara med om denna välsignelse och gåva. Å att idag på internationella kvinnodagen hylla min egna rätt att vara kvinna med att fått se vårt barn för första gången. Att få möjligheten till bra sjukvård och tryggheten att få föda i ett land som Sverige. Inte konstigt att Victor fick springa och hämta papper att torka tårarna med. Å allt var precis som det skulle med barnet och allt såg bra ut. Å så han vinkade dessutom till oss där inifrån magen. Å så lite mer gråt på det!!!

Så.

Idag firar jag livet på så många sätt. Livet som växer inom mig och livet som kvinna! Å jag tänker på alla er härliga kvinnor som jag fått lära känna och som hänger med mig på mitt äventyr genom upp och nedgångar genom livet. Tillsammans är vi starka men var och en är vi också oövervinnerliga! Glöm aldrig det!

KRAM

// Inredningsfrun